Från Skåne

 

Plåt-Karin väcker känslor

Malmöborna lämnas inte oberörda av fastigheten med adress Drottninggatan 18. Utmed denna breda paradgata som löper parallellt med kanalen ligger det kontorshus som i folkmun går under namnet ”Plåt-Karin”.

”Plåt-Karin” tronar, omgiven av väl bevarad plattläggning och noggrant ansade gräsmattor, på bästa tänkbara geografiska läge. Huset balanserar på randen mellan Rörsjöstadens eftertraktade bostadskvarter och Malmös kommersiella centrum på andra sidan kanalen.

Omdömena varierar från trist barack till stans absolut fräckaste funkishus.

– Vi har inga problem att beskriva var vårt företag finns, bekräftar Patrik Edahl, ekonomichef på Tribon Solutions.

Tribon Solutions, före detta Kockums Computer Systems, för Malmös marina tradition in i IT-åldern. Företaget utvecklar design- och informationssystem för skeppsbyggnads- och offshoreföretag världen över. Detta IT-företag är med 150 arbetsplatser den största hyresgästen i ”Plåt-Karin”, ett hus som man varit höggradigt delaktiga i förändringen av genom ett nära samarbete med Vasakronan.

– Det är ett fascinerande hus, säger Elisabeth Hydbom på Hederoth & Hydbom Arkitektbyrå, ansvarig arkitekt vid den omfattande ombyggnad som nyligen genomförts.

Hon förklarar sitt tycke med den framsynthet som präglar hela denna byggnad. Att döma av insändare och artiklar i Sydsvenska Dagbladet Snällposten var tongångarna inte fullt lika positiva när huset stod klart år 1974. Den Lundabaserade arkitekten Bernt Nyberg (1927-78) utpekades som brutalist och extremist. Inför invigningen försvarade han sitt hus som ”en saklig lösning på ett komplicerat problem”.

Saklig arkitektur

Nyberg fick av Byggnadsstyrelsen och Länsstyrelsen i uppdrag att skapa ett kontorshus med så få begränsningar som möjligt. Huset kom till i samband med en omfattande utredning om det öppna kontorslandskapets för- och nackdelar.

Arkitekten arbetade till och från med projekteringen i nästan tio år räknat från den första utredningen till själva inflyttningen. Förklaringen till att arbetet drog ut på tiden låg bland annat i att synpunkterna på planlösningen var många.

Resultatet blev en kombination av öppet kontor och rumsindelad arbetsplats. Gatunivåns entréplan med expedition för allmänheten fick kontorslandskap. På de båda våningarna ovanpå (som vardera spänner över omkring 2 200 kvadratmeter) blandades öppna ytor samt korridorer med rum av olika storlek. Under huset finns, nu liksom då, generösa garageutrymmen och förråd.

Utmaningen låg i att skapa ett hus i vilket man lätt skulle kunna riva innerväggarna om planlösningen någon gång i framtiden skulle behöva förändras. En husstomme med denna långtgående flexibilitet kräver bjälklag med mycket lång spännvidd.

Ledningarna för ventilation, värme och el drogs utanpå huskroppen. Det är ventilationskanalernas material, sömsvetsad rostfri plåt, som kombinerat med kvartersbeteckningen Karin gett byggnaden dess smeknamn. Och visst skiljer sig ”Plåt-Karin” från de närmast omkringliggande byggnaderna, också de ursprungligen byggda för offentlig förvaltning.

Måste bevaras

När Länsstyrelsen lämnade ”Plåt-Karin” påbörjades en fullständig förändring av husets inre. Denna ombyggnad var nödvändig, dels för att förstärka ventilationen, dels för att möjliggöra för flera mindre företag att dela på ett och samma våningsplan.

– Alla vi som varit inblandade i omgörningen har lagt engagemang och möda på att gå varsamt fram för att bevara husets unika kvaliteter, säger Elisabeth Hydbom som tackar bland annat den flexibilitet som från början byggts in i huset för att ombyggnadsarbetet gått så smärtfritt.

Rundvandringen i de ljusa och luftiga kontorslokalerna bevisar att denna respektfulla förändring lyckats. Vackra detaljer, ljust trä och runda fönster förmedlar en maritim känsla. Trapphusets nylagda mosaik skulle mycket väl kunna vara från 1974.

– Flexibilitet och öppenhet är precis lika viktigt nu som då, betonar Elisabeth Hydbom som berättar att kontorsytorna lätt kan disponeras om efter behov.

Ingen tvekan om att Bernt Nyberg var en nytänkare. Samt en tålmodig kämpe: att få beställaren att anamma okonventionella lösningar har alltid krävt sin man. Utöver vännen Sigurd Lewerentz hörde Le Corbusier till hans viktigaste inspiratörer. Påminner inte detta hus om La Tourette?

Fria händer

Nyberg har tillsammans med Klas Anshelm och Bengt Edman betytt mycket för skånsk arkitektur under 1960- och 70-talen – en tid präglad av stordrift och massproduktion. Klas Anshelm, som gav Nyberg hans första jobb efter avslutad arkitektexamen, står exempelvis bakom prisade Malmö Konsthall som invigdes 1975.

– Hus som ”Plåt-Karin” och Konsthallen är produkter av en tid då arkitekterna gavs fria händer att hitta nya spännande lösningar, säger Elisabeth Hydbom som konstaterar att uppdragsgivare i dag ofta håller sina arkitekter i betydligt stramare tyglar.

Detta skinande unika hus har under senare år fått rättmätig uppmärksamhet. Ett mästerverk som detta vågar ingen bok om sydsvensk arkitektur förbigå. Brutalt eller vackert? Döm själv när du nästa gång besöker ett ”nytänt” Malmö där öresundsbro och högskoleetablering bidragit till en ökad framtidstro.

Publicerad i Effektiva Lokaler