Videotex betraktas av m\u00e5nga som ett misslyckat f\u00f6rs\u00f6k att knyta samman datorer och telen\u00e4t. Visst br\u00e4nde svenska f\u00f6retag med Televerket i spetsen hundratals miljoner p\u00e5 \u00e5ttiotalsvisionen om hemterminaler f\u00f6r information och e-handel. Men m\u00e5nga av de tj\u00e4nster som debuterade i videotexmilj\u00f6 \u00e5terfinns idag i utvecklad form p\u00e5 internet.<\/p>\n
Visionen var att via en l\u00e4ttanv\u00e4nd och prisbillig terminal ge ”vanligt folk” m\u00f6jlighet att hemifr\u00e5n s\u00f6ka information, best\u00e4lla varor och tj\u00e4nster samt delta i omr\u00f6stningar. F\u00f6r tjugo \u00e5r sedan – innan internet fanns – stavades l\u00f6sningen videotex. Datavision och teledata var andra namn p\u00e5 denna onlinetj\u00e4nst.<\/p>\n
P\u00e5 bildsk\u00e4rmen p\u00e5minde videotex om textteve. Den stora skillnaden var att det bakom den f\u00e4rgglatt grovhuggna videotexgrafiken fanns avancerad teknik som medgav interaktivitet. En gemensam struktur gjorde det enkelt att navigera sig fram mellan de olika sidorna i videotexsystemet, oavsett vilket f\u00f6retag som lagt in informationen.<\/p>\n
– Grafiken och enkelheten skilde videotex fr\u00e5n andra samtida teleanknutna meddelande- och informationssystem, s\u00e4ger Arvid Brandberg som i videotexerans b\u00f6rjan l\u00e4mnade Philips f\u00f6r att starta Viewdata. Compuserve och The Source var exempelvis textbaserade och kr\u00e4vde mer datorkunniga anv\u00e4ndare.<\/p>\n
Sm\u00e5 sm\u00e5 krav<\/strong><\/p>\n Till f\u00f6rdelarna med videotex h\u00f6rde ocks\u00e5 att det inte st\u00e4lldes n\u00e5gra st\u00f6rre krav p\u00e5 utrustningen. En terminal med liten sk\u00e4rm och tangentbord fungerade lika bra som en hem- eller persondator. Det fanns till och med teveapparater som kunde till\u00e4ggsutrustas.<\/p>\n – Flera av de d\u00e5tida videotexanv\u00e4ndningarna var, \u00e4ven med dagens m\u00e5tt m\u00e4tt, avancerade, forts\u00e4tter Arvid Brandberg vars Viewdata bland annat erbj\u00f6d b\u00f6rskurser och annan ekonomisk information.<\/p>\n Redan i mitten av \u00e5ttiotalet gick det att e-handla via Hal\u00e9ns och planera sin semesterresa med Spaintours online. S-E-Bankskunder kunde utf\u00f6ra vissa bank\u00e4renden. Mikrotex erbj\u00f6d hemdatorprogram f\u00f6r nedladdning och via Telefakta var det m\u00f6jligt att s\u00f6ka tidningsartiklar.<\/p>\n – Den kanske st\u00f6rsta f\u00f6rtj\u00e4nsten med videotex var utbildande. M\u00e4nniskor i m\u00e5nga l\u00e4nder ins\u00e5g pl\u00f6tsligt att n\u00e4tlivet var m\u00f6jligt, s\u00e4ger professor Tomas Ohlin.<\/p>\n Ohlin, som bland annat skrivit boken Videotex och som numera \u00e4gnar sig \u00e5t e-demokratifr\u00e5gor, beskriver m\u00e5nga av de tankar som d\u00e5 fanns runt videotex som framsynta. Betalsystemet medgav till exempel s\u00e5v\u00e4l telefonbaserad betalning som differentierad taxes\u00e4ttning.<\/p>\n Ersatte telefonkatalogen<\/strong><\/p>\n Allra st\u00f6rst uppskattning r\u00f6nte videotex i Frankrike. F\u00f6rklaringen l\u00e5g delvis i att France T\u00e9l\u00e9com formligen vr\u00e4kte ut gratis Minitel-terminaler \u00f6ver de franska hush\u00e5llen. En av de ursprungliga tankarna fr\u00e5n telebolagets sida var att kunna spara pengar genom att sluta dela ut telefonkataloger.<\/p>\n Tj\u00e4nsteutbudet i Frankrike v\u00e4xte sig snart mycket st\u00f6rre \u00e4n elektroniska nummerupplysningar. P\u00e5 den svenska marknaden gick det d\u00e4remot tr\u00f6gt. F\u00f6rhoppningen att \u00e5r 1990 n\u00e5 100 000 kunder infriades aldrig. Trots att det franska exemplet f\u00f6ljdes genom utdelning av gratis terminaler i bland annat V\u00e4ster\u00e5s st\u00e4der lockades sammanlagt bara runt 50 000 anv\u00e4ndare.<\/p>\n \u00c4nd\u00e5 kom svensk videotex att med tiden bli r\u00e4tt inneh\u00e5llsrikt. De f\u00e5taliga abonnenterna kunde e-handla, best\u00e4lla taxi, s\u00f6ka i bilregistret och h\u00e4mta kreditupplysningar. F\u00e4rska b\u00f6rs-, aktie- och valutakurser lockade den tidens daytraders. Det gick till och med att s\u00e4nda och ta emot b\u00e5de telex och telefax.<\/p>\n Ut\u00f6ver Televerket satsade Posten och IBM mycket pengar. Esselte och lantbrukskooperationen h\u00f6rde ocks\u00e5 till de drivande akt\u00f6rerna. Med i systemet fanns \u00e4ven kommuner, landsting och statliga myndigheter som Statistiska centralbyr\u00e5n och Arbetsf\u00f6rmedlingen.<\/p>\n Pengarna rullade<\/strong><\/p>\n Trots miljonrullningen, som skedde i en tid av l\u00e5gkonjunktur, kunde den franska succ\u00e9n inte \u00e5terupprepas. Vi ser en dikesk\u00f6rning av samma magnitud som skoldatorn Compis. N\u00e4r privatanv\u00e4ndarna svek f\u00f6rs\u00f6kte man intressera f\u00f6retag f\u00f6r denna kommunikationskanal, men det gick inte heller.<\/p>\n Vare sig Arvid Brandberg eller Tomas Ohlin har \u00e4nd\u00e5 sv\u00e5rt att betrakta satsningen som helt meningsl\u00f6s. B\u00e5da ser videotex som f\u00f6reg\u00e5ngare till Internet.<\/p>\n – Det kr\u00e4vs att n\u00e5gon f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6r att n\u00e5 resultat, s\u00e4ger Tomas Ohlin och po\u00e4ngterar att videotex haft stor betydelse f\u00f6r den tj\u00e4nsteutveckling som fortsatt via internet.<\/p>\n Videotex gick inte heller hem i USA. F\u00f6rlaget Knight-Ridder f\u00f6rlorade stora belopp p\u00e5 Viewtron. Till de \u00f6vriga amerikanska videotexsystem som startades – f\u00f6r att r\u00e4tt snabbt l\u00e4ggas ner – h\u00f6rde Gateway, Keyfax och Trintex.<\/p>\n – Uth\u00e5lligheten var inte den b\u00e4sta, skriver framtidsforskaren Paul Saffo vid Institute for the Future i ett mejl. Det tar tre decennier f\u00f6r en ny id\u00e9 att bli en del av m\u00e4nniskors vardag.<\/p>\n En parentes<\/strong><\/p>\n Internets framv\u00e4xt och det faktum att det fanns flera konkurrerande tekniska standarder \u00e4r n\u00e5gra orsaker till att videotex bara blev en it-parentes. Den grafiska presentationen p\u00e5 sk\u00e4rmen l\u00e4mnade dessutom en hel del i \u00f6vrigt att \u00f6nska. Det svenska teknikskiftet fr\u00e5n den ursprungliga Prestel-standarden till Cept, som bland annat innebar b\u00e4ttre bildkvalitet, hj\u00e4lpte inte.<\/p>\n Datadelegationen serverade redan \u00e5r 1984 ett svar p\u00e5 fr\u00e5gan om varf\u00f6r det gick som det gick. Televerket och de andra stora akt\u00f6rerna satsade mer p\u00e5 att marknadsf\u00f6ra sj\u00e4lva tekniken \u00e4n att ta reda p\u00e5 vad folk ville ha ut av den – och vad man var villiga att betala.<\/p>\n Fr\u00e5gan \u00e4r ocks\u00e5 vilket intresse Televerket egentligen hade f\u00f6r videotex. Begynnande uppluckring av telemonopolet gjorde enligt Tomas Ohlin att satsningar p\u00e5 det snabbt l\u00f6nsamma prioriterades:<\/p>\n – Ist\u00e4llet f\u00f6r att, som i Frankrike, gradvis och successivt l\u00e5ta teknikerna sm\u00e4lta samman valde man att st\u00e4nga butiken \u00e5r 1993, s\u00e4ger Tomas Ohlin som ocks\u00e5 tror att utfallet blivit ett annat om man fr\u00e5n b\u00f6rjan fokuserat mer p\u00e5 f\u00f6retagsanv\u00e4ndare.<\/p>\n Frankrike forts\u00e4tter att g\u00e5 mot str\u00f6mmen. D\u00e4r finns \u00e4n idag flera miljoner Minitel-terminaler i bruk och m\u00e4ngder av informationsl\u00e4mnare tj\u00e4nar fortfarande pengar p\u00e5 videotex. Caroline Ponsi p\u00e5 France T\u00e9l\u00e9com f\u00f6rklarar med att Minitel vidareutvecklats genom \u00e5ren:<\/p>\n – Minitel och internet har numera vuxit samman, ber\u00e4ttar hon. Dagens informationsutbud kan ut\u00f6ver via Minitel-terminaler \u00e4ven n\u00e5s fr\u00e5n publika informationskiosker samt en v\u00e4lbes\u00f6kt n\u00e4tportal.<\/p>\n Apple-grundaren Steve Jobs hade, som s\u00e5 ofta annars, r\u00e4tt. Han chockade entusiastiska deltagare p\u00e5 konferensen Videotex 84 i Chicago med att d\u00f6df\u00f6rklara denna teknik. F\u00f6r enkelsp\u00e5rig, lydde hans dom.<\/p>\n Kanske det, men gl\u00f6m inte att m\u00e5nga av de tj\u00e4nster som idag tas f\u00f6r givna p\u00e5 internet f\u00f6ddes under videotextiden.<\/p>\n Visste du att…?<\/strong><\/p>\n Sedan dess…<\/strong><\/p>\n Sedan den h\u00e4r texten publicerades i tidningen IT-branschen har vi ju faktiskt f\u00e5tt den d\u00e4r ”allterminalen” som l\u00e5ter oss underh\u00e5llas, kontaktas och sk\u00f6ta en hel massa tj\u00e4nster. Fast den st\u00e5r ju inte p\u00e5 skrivbordet, utan \u00e4r med \u00f6verallt. Precis, mobiltelefonen! Misslyckandet som banade v\u00e4g Videotex betraktas av m\u00e5nga som ett misslyckat f\u00f6rs\u00f6k att knyta samman datorer och telen\u00e4t. Visst br\u00e4nde svenska f\u00f6retag med Televerket i spetsen hundratals miljoner p\u00e5 \u00e5ttiotalsvisionen om hemterminaler f\u00f6r information och e-handel. Men m\u00e5nga av de … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \n
\n
\n
\n
\n
\n<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"